Restaurang La Casa Di Aurora Korfu

Efter besöket i Benitses tog vi taxi hem. Vi bestämde oss för att testa en italienare som vi spanat in. Restaurangen hade fått mycket beröm. Naturligtvis skulle vi testa! Men först lite förfest på balkongen.

En Margarita med matchande gotte.

Redo för utgång.

Rosa solnedgång denna oktoberkväll med utsikt från hotellrummet.

Restaurangen ligger mittemot Nikos family taverna.

Restaurangen är nyöppnad. Historien är helt fantastisk! Kommer senare i inlägget.
Vi hade inte bokat bord utan gick dit på vinst och förlust. Var restaurangen ens öppen?
Många tavernor stänger i oktober och nu gick många på sista sucken. Enligt öborna hade ”vintern” kommit på besök till ön denna vecka. Så chansen att restaurangägarna gav upp och bommade igen var stor.

Många trappor upp till huset som rent arkitektoniskt är helt fantastiskt.

Fantastiska trappor upp till huset.

När vi kom dit öppnade en kvinna, Valeria och vi frågade om det var öppet. Det var inte den varmaste kvällen så hon frågade om vi ville sitta ute eller inne. Vi bestämde oss för att sitta inne. Hela dtället var öde, bara jag och maken.När vi kom in i ”restaurangen” mer som en lounge med biljardbor stod ett bor uppdukat. Linneduk, linneservetter och dukat för två.
Vi tittade på varandra och tänkte att detta var lite konstigt, men det kändes som det var meningen.
Vi slog oss ner och sedan börjar en helt fantastisk och oförglömlig kväll. I köket stod David och skapade magi.

Så mycket gott! Vad skulle man välja?

Vi fick in varsina glas med bubbel.

Och dessa friterade scampi. Det är vanlig hushållsfärg som tempuran är färgad med. Jag frågade varför och det var ”just for fun”. Jag blev inte överraskad eftersom jag sett foton på dessa innan när jag kollade upp restaurangen.

Och så kom rätterna! Maken tog en Ziti Alla Genovese. En klassiker från Neapel, långkokt nötkött i löksås som serveras med pastan ziti. Så mört och smakrikt.

Och jag en Spaghetti alla Nerano. En klassisk italiensk pasta med fyra ostar, basilika och friterad zucchini. Den ena osten Provolone del Monaco, en halvhård ost med ursprung från Neapel.
Pastahimlen!

Glad över ett fat med vacker pasta och lycklig när allt låg i magen. Perfetto!

Till dessert en neapolitanskt efterrätt.

Restaurang La Casa Di Aurora Korfu

Nu har jag tjatat om Napolitanska rätter hit och dit och om du slår ihop et och ett så kommer restaurangägarna just från Neapel.
Historien om hur de hamnade på Korfu är som en riktigt härlig feelgood bok.
På 70-talet så åkte familjen till Korfu och de blev förälskade i platsen. Davids pappa, en arkitekt lät bygga huset. Jag ångrar att jag inte tog fler foton men jag har aldrig sett något liknande och jag tror att Gert Wingårdh och Mark Isitt skulle gilla det.
Hur som haver. Sedan dess tillbringade familjen semestrarna här och sedermera även Valeria.
Paret har drivit restaurang i Neapel men när Coronaepedemin kom var de tvungna att stänga.
Tiden har sin gilla gång och numera är det paret som äger fastigheten och startade upp sin restaurangverksamhet här på Korfu. De alternerar sitt boende mellan Italien och Grekland. Dröm!

David berättar hjärtligt om historien om huset och kärleken till maten.

Fantastiska människor som berättade att bussarna går lite hus som helst och lovade oss skjuts in till Korfu stad dagen efter, bara att komma förbi. Och det gjorde vi!